Snart rinner bägaren över...

jahapp. måste säga att ända sen i lördags har livet kukat ur varje dag.
undra när de ska vända..  de är snart en vecka nu..

Först så blir man ovänn med en vän som står en väldigt nära.
men trots att jag bett om ursäkt för de dumma misstaget jag gjorde så hjälps de inte kanske..
jaja, mera kan jag inte göra.

sen jobbet såklart. nu är man mer eller mindre arbetslös. va väl påtiden känns d som, men fortfarande tungt, även om de va mitt val eller ej..

sen är de små saker som gör de hela mkt tyngre än de borde.
Alla tankar om pengar och mat och handla och diska och ensamhet.. den där jävla ensamheten.
well, skyll dig själv säger säkert många av mina kära fiender därute. japps, de är precis vad jag tänker göra.
jag tänker verkligen känna hur dåligt jag mår så jag kan må bra av de lilla sen.. som förhoppningsvis kommer.

var till 8an med stoffe igår, slutade på kharma, inge vidare. 18 åringar börjar flockas.. jaja
Min kära vän är på båt, saknar henne, för jag har insett nu under dom här dagarna att hur mkt vi än bråkar eller blir förbannade på varann så vet jag att innerst inne så tycker hon om mig och vi är fortfarane vänner..
det är en trygghet som jag är otroligt tacksam över att jag får ha. har även flera vänner, men jag tror inte att hon känner mig såväl som någon annan, för alla andra fittar sig emot mig hela tiden, sviker och förstör. snackar skit och låtsas vara en vän, men bull shit my ass. jävla idioter..(ingen som behöver ta åt sig i onödan)

saknar Malin, som e utomlands, de va väl tur för henne typ, att slippa all denna drama..för de är inte kul för någon i de här läget. förhoppningsvis blir hon inte påverkad utav någon annan utan kan som vanligt umgås med en idiot som mig.

idag gjorde jag iordning makaroner och skulle hälla ut vattnet när de var klart.
Och självklart så hade ja precis diskat så jag tänket vara lite smart och hälla ur dom med lock ist för durkslag (De är ju jobbigt att diska mer än nödvändigt). MEN.. med stort MEN! va gör jag.
jojag tappar ju såklart locket och ut flyger de makaroner ifrån alla håll och kanter, jag svär och duvet när man är på bristningsgränsen hela tiden till att falla ihop och grina. De var nära ska jag tala om.
Men jag bet mig i tungan och svor lite fint. kokade nya makaroner och käkade i frid och fröjd. Tack gode gud för snabbmackisar.. jaja.

de va min vecka, shit happends.. men ja hoppas på en bättre avslutning på denna vecka. för på söndag jobbar jag. och d blri förmodligen allt utom trevligt.
och sen imorgon blir de tacoo med niklas. de kan också bli helt okej. lördag ska ja nog vara skitfull.
Tjing på er!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0